VAD ÄR NISHIKIGOI?

FÖRHISTORIA

Redan för ett par tusen år sedan höll man karpar i dammar i Kina. Dessa vanliga, gråaktiga karpar var i främsta hand avsedda för matbordet, men betraktades även som en symbol för styrka, eftersom de var de enda fiskarna, som var starka nog att ta sig upp för fallen i Huang-he. En karp, som klarat detta kraftprov, förvandlades enligt folktron till en drake. Detta symbolvärde fick på 500-talet f Kr filosofen Kon Fu Tse att uppkalla sin förste son efter den karp, som den nyfödde förärats av kung Shoko av Ro.

Till Japan kom karpen, eller "koi" på japanska med invaderande kinesiska soldater och omnämndes för första gången på 200-talet. Den blev så småningom ett populärt kosttillskott för de risodlande bönderna, som höll karpar i sina bevattningsdammar. På hösten saltade man in årets fångst och behöll endast några avelsfiskar, som övervintrades inomhus. I byn Yamakoshi i Niigatadistriktets bergstrakter upptäckte man i början på 1800-talet färgmutationer hos karparna, främst rött, vitt och ljusgult, och detta markerade början på historien om "nishikigoi", "mönstrad karp".

I mitten av 1800-talet började man korsa röda och vita koi och avkomman blev tidiga varianter av kohaku. Andra tidiga varieteter var bl a asagi, higoi, och bekko. (Se www.koi.com/encyclopedia/ för en presentation av de olika varieteterna.) Genom att renodla varieteterna lyckades man sedermera stabilisera dem, samtidigt som man genom att korsa olika varieteter skapade nya. Efter hand som antalet varieteter ökades och kvaliteten förbättrades, steg priserna till den grad att Niigatas lokala myndigheter under en kort period i slutet av 1800-talet förbjöd nishikigoiodlingen, eftersom den ansågs vara dekadent och uppamma till spekulation hos bondebefolkningen.

1904 introducerades läder- och spegelkarpar i Japan från Tyskland. Dessa kallades av japanerna för "doitsu" (Deutsch) och gav upphov till shusui 1910. Trots all denna utveckling hade nishikigoiintresset ännu inte spridits utanför Niigatadistriktet. Detta skedde inte förrän 1914, då man för att hjälpa upp ekonomin i Niigata visade 27 nishikigoi på en utställning i Tokyo. Dessa belönades med andra pris och åtta av dem skänktes till kejsare Taisho's son. Nu tog koiodlingen ordentlig fart och 1938 exporterades de första nishikigoi till San Francisco. Sedan flygtransporter blivit vanliga efter kriget, låg världen öppen för en större export och sedan 1970-talet får även Europa regelbundna leveranser av såväl billigare, mindre fiskar som handplockade utställningsexemplar för sexsiffriga belopp (räknat i svenska kronor). De stora koiländerna är förutom Japan, USA, Storbritanien, Tyskland, Nederländerna och Sydafrika samt Israel, som även har en egen stor koiexport, främst till Europa. Störst i Norden är Danmark, som importerar från både Japan och Israel.

NISHIKIGOI I SVERIGE IDAG

Import av japanska nishikigoi till Sverige var länge förbjuden och vi hamnade därför lite på efterkälken i fråga om hela koikulturen. Visserligen verkade en hel del utländska koi "hamna i landet med eller utan tillstånd", men det rörde sig pga riskerna ofta om ostasiatisk eller tjeckisk, billig b-kvalitet med tvivelaktig hälsokontroll vid transport och mottagning. Den inhemska odlingen bestod mestadels av vildlek utan någon nämnvärd gallring och kvaliteten blev därefter. Enstaka odlare bedrev dock varietetsren odling och började så smått få fram bättre kvalitet på koi. Våren 2007 gjorde emellertid Jordbruksverket en "EU-anpassande helomvändning" och import av koi är nu tillåten från annat EU-land utan ens krav på karantän. Det innebär tyvärr att koi varifrån som helst kan landa i t ex Danmark den ena dagen och säljas till kund i Sverige dagen efter. Denna brist på vettiga bestämmelser, som renderade oss två fall av KHV redan första året, ställer stora krav på egen försiktighet hos såväl handlarna som köparna.

I vilket fall är koihobbyn i Sverige inne i en omvälvande period med en stadig ökning av såväl utbud som antalet koiägare. Intresset och även kunskaperna börjar öka i takt med att vi knappar in på omvärldens försprång och vi ser fram emot den första svenska koiutställningen.

Mycket nöje med koiägandet!