Martin Svensson

1874 – 1934

(Kents fars brylling/fyrmänning)

Martin föddes 1874 på Ellestad nr 4 i Sövde församling som son till arrendatorn Sven Jönsson och hans andra hustru Else Jonasdotter. Martin var yngst av barnen och hade ett helsyskon och fem halvsyskon.

Som 18-åring flyttade Martin till Ramsåsa nr 14 för att bli mjölnaredräng. Där stannade han i ett år, sedan gick flyttlasset till Skönadals kvarn i Bjäresjö församling. Efter ett år som möllesven flyttade Martin tillbaks till Sövde för att bli dräng hos sin nio år äldre halvbror Pehr, som nu hade övertagit föräldragården. I denna veva skrevs Martin in vid Södra Skånska Infanteriregementet, och man kan misstänka att han gjorde lumpen på Revingehed. Tydligen trivdes han i dessa trakter, för 1896 flyttade han till Revinge nr 11 för att åter bli möllesven.

Var han träffade henne framgår inte, men som 23-årig flyttade Martin till Östra Kärrstorp, där han gifte sig med Maria Andersson från denna församling. Paret bosatte sig på Rönås nr 8, där Martin benämndes arbetare. En knapp månad efter vigseln föddes dottern Selma.

Det blev inte mycket mer än ett halvår i Östra Kärrstorp, sen bar det tillbaks till Revinge nr 11 där Martin återupptog sitt arbete som möllesven. Där föddes 1899 dottern Agnes Elfrida Martina, men hon dog redan vid sju månaders ålder.

Efter tre år i Revinge flyttade familjen till Näsby nr 8 i Tolånga församling, där Martin benämndes mjölnare. Efter bara några månader var det åter dags för flytt, nu till Vannarp i Blentarps församling. Där får familjen en granne som heter Bengt Larsson, som även han är mjölnare. Bönderna föredrog Bengt framför Martin, vilket får Martin att se rött. Inför flera vittnen sa Martin att ”Bengt Larsson skulle slås ihjäl och möllan brinna”.

Den 2/10 1902 brinner Bengts kvarn ner och han blir själv innebränd. Martin anklagas för att ha slagit ihjäl honom med en skiftnyckel för att därefter tända på. Martin är mycket nära att åka fast, men han går fri eftersom hustrun Maria ger honom alibi.

1904 föds sonen Emil, och två år därefter flyttar familjen till Skoghult i samma församling, där Martin blir hemmansägare. Det blir bara ett år på denna adress, sen bär det av till Skoghuset i Baldringe församling. Där stannar de ett år, sen bosätter de sig i Spjella i Södra Åsums församling. Där benämns Martin åbo och maskinist. 1908 dör sonen Emil av difteri (även kallad äkta krupp och stryparsjukan), tre år gammal. 1910 föds en son, som även han får heta Emil.

Efter fem år i Spjella flyttar de till Dalby nr 24. 1916 flyttar dottern Selma hemifrån och två år senare dör hustrun Maria i Spanska sjukan (influensa) och lunginflammation. Ett år lever Martin ensam med Emil, sen anställer han hushållerskan Emma Andersson. Emma föder efter en månad en oäkta dotter, men om det var Martin som var fadern framgår inte. Alla fyra flyttar till Vallby kvarn i Kyrkheddinge församling 1921. Kvarnen brinner ner ett par månader efter inflyttningen.

Inom ett år är de tillbaks på Dalby nr 24. Martin kallas då telefonarbetare. Tre år senare flyttar de till Spjutstorps kvarn, som Martin köpt. Även denna mölla brinner ner.

Ett år blev det i Spjutstorp, sen bar det av till Harlösa, för att ett halvår senare flytta vidare till Veberöd nr 16. Vid denna tid äger Martin såväl Västra kvarn i Veberöd som Kvärlövs kvarn i Annelövs församling. Båda kvarnarna brinner ner under 1927.

Förutom att Martin skröt om att han mördat Bengt Larsson i Blentarp så förstod hushållerskan Emma att Martin även sysslade med försäkringsbedrägerier. Hon hotar med att avslöja honom och den 10/8 1927 dödar Martin henne med ett skott i nacken. Tillsammans med sonen Emil begravde han henne i en talldunge i Ilstorp utanför Sjöbo.

Ett par veckor senare anhölls Martin och efter många förhör gav han upp och erkände, då sonen erkänt och visat på var Emmas döda kropp grävts ned.

Martin dömdes 1928 för två mord, mordbränder samt omfattande försäkringsbedrägerier. Påföljden blev bl.a. två gånger livstids straffarbete.