Kondens

Kondens på eller i fönsterkonstruktioner kan förenklat sett uppkomma på i princip tre olika ställen i konstruktionen:

De olika typerna av kondens får olika konsekvenser för fönsteranvändare, boende och förvaltare. Kondensproblemen bör därför värderas olika beroende på var den uppstår. De tre kondensformerna har olika orsaker och beskrivs närmare under respektive rubrik. Kondens på fönster kan bero på fönstret men är oftare beroende på förhållanden i aktuellt hus, lägenhet eller rum.

på rumssidan

På de gamla englasfönstrens tid var det mycket vanligt med kondens på fönsterrutans insida vid kall väderlek. Den enkla glasrutan förmådde inte isolera så väl mot uteklimatet. Temperaturen på glasets insida blev då lägre än daggpunktstemperaturen i rummet och kondens framträdde på rutan.
Kondens på rumssidan kan enklast förklaras med att invändiga glaset är för kallt i förhållande till fuktigheten i inomhusluften.
Invändig kondens kan också förekomma vid kall väderlek på två- och treglasfönster men är då inte lika frekvent. Förekomsten av kondens på fönstrets insida minskar ju mer välisolerat fönstret är. På fönsterkonstruktioner med låga U-värden (under 1,3 W/m2 K) måste fuktigheten inomhus vara extremt hög för att kondens skall uppstå på fönstrets rumssida.
Invändig kondens kan vara skadlig för konstruktionen om den är rikligt förekommande eftersom fönstrets insida normalt inte är konstruerat för att motstå långvarig kontakt med fukt eller fritt vatten.
 

Förslag på åtgärder:

·         Se till att varmluften invändigt från ex. värmeelement kan svepa förbi innerrutan. Hindrande fönsterbänkar, täta blom/gardinarrangemang kan behöva justeras så att varmluften kan nå innerrutan.

·         Allt för låga inomhustemperaturer kan också ge upphov till kondens, prova med att höja temperaturen några grader.

·         För hög luftfuktighet inomhus kan bara åtgärdas med ökad vädring eller ventilation.

·         Byt till bättre isolerande fönster.

 

mellan glasen (inuti fönsterkonstruktionen)

På flerglaskonstruktioner kan kondens uppkomma mellan glasen. Luftfuktigheten mellan glasen kondenserar på det yttre, kallare glasets inneryta om glasets temperatur understiger daggpunkten för luften mellan glasen. Kondensbildningen på kopplade fönster uppträder antingen i form av vatten eller is och bildas i första hand på glasets nedre del där temperaturen är lägst. Kondens inuti läckande isolerrutor uppträder inuti spalten mellan glasen och ungefär mitt på rutan.

Orsakerna till kondensproblemet kan vara flera:

 

1.      Det vanligaste problemet på kopplade fönster är att varm och fuktig inomhusluft läcker ut från rummet och passerar mellan de inre och de yttre glasen. Kondens uppstår då först på den av glasytorna som har lägst temperatur, vanligtvis ytterglasets insida. Luftläckaget uppkommer genom brister i tätningen mellan karm och inre fönsterbåge. För att luft skall läcka från rummet till luftspalten i fönsterkonstruktionen krävs dessutom ett invändigt luftövertryck. Detta övertryck kan i självdragshus uppkomma på de övre våningarna genom inverkan av termik. I byggnader med mekanisk frånluftsventilation kan övertryck uppkomma genom felaktigt injusterat ventilationssystem.

2.     Kondens på insidan av yttre glas i kopplade fönster kan också uppkomma genom att fukt avges från uppfuktat fönstervirke, eller fukt från husgrund (vid nybyggnation). Fukt kan då avdunsta under t.ex. inverkan av solsken och sedan kondensera när temperaturen i luftspalten sjunker på kvällen.

3.      Kondens på insidan av ytterglaset kan också komma från att tänkt luftcirkulation mellan ytter- och innerbåge hindrats. En kopplad fönsterkonstruktion bygger bl. a. på att eventuell fukt mellan fönsterbågar skall kunna ventileras bort genom mindre öppningar mellan ytter- och innerbåge. Om springan mellan ytterbåge - innerbåge eller ytterbåge - fönsterkarm är tät förhindras tänkt ventilation och kondens kan uppstå därav.

4.     Kondens inuti isolerglas beror på att isolerrutan punkterats. SP Fönster lämnar 10 års garanti mot kondens inuti isolerglas.

Förslag på åtgärder:

5.      Kontrollera tätningen mellan innerbåge och fönsterkarm. På utåtgående fönster är oftast gångjärnssidan den känsligaste delen. Justera fönstret och byt ut till grövre och mjukare tätningslist vid behov. (Ett tips är att öppna fönsterbågen, placera en 20-kronorssedel mellan karm och båge, stäng fönsterbågen. Sedeln skall då klämmas fast, kontrollera runt hela fönsterbågen).

6.     Se till att fönstervirket är bra, underhåll ytbehandlingen för att motverka fuktupptagning i fönstervirket.

7.     Kontrollera så att det finns en mindre (ca 2 mm) springa mellan ytter- och innerbåge och att springan mellan ytterbåge och fönsterkarm är jämn, utifrån sett. Justera vid behov.

8.     Punkterade isolerrutor måste bytas ut. För närvarande finns det ingen bra metod att reparera isolerrutor på ett ekonomiskt sätt. Om fönstret är äldre än 10 år, ta kontakt med glasmästare i närheten för att få pris på utbyte av isolerglas.

utvändigt

På mycket välisolerade fönsterkonstruktioner kan kondens uppstå på fönstrets utsida. Genom att det välisolerade fönstret släpper ut mycket lite värme kommer det yttre glasets temperatur att ligga mycket nära utomhusluftens temperatur. Vid klart väder kan glasytans värmeutbyte med himlen genom strålning bli betydande. Glasets yttemperatur kan därmed t.o.m. bli lägre än utomhusluftens temperatur. I kombination med hög luftfuktighet i utomhusluften kan glasets temperatur också understiga uteluftens daggpunktstemperatur. Kondens uppkommer då på glasets utsida. Om glasets temperatur ligger under 0oC uppstår iskristaller på rutan.
Utvändig kondens blir alltså vanligare ju bättre värmeisolering fönstret har. Förekomsten av kondens utvändigt är ett tecken på att fönstret släpper igenom mycket litet värme till omgivningen, det är alltså inget direkt fel på fönstret.
Utvändig kondens förekommer oftast under vår och höst. Sett över dygnet är det vanligast att kondensen börjar falla ut på natten för att sedan försvinna tidigt på morgonen då solljuset höjer temperaturen.